Vad roligt det var att träffas. Idag har jag suttit på bussen till Stockholm och tänkt på feta svanar, superdiamanter och på hur två filmrullar på smidigaste sätt kan byta ägare en blåsig dag på en djurgårdsfärja.
Ni som inte var med ska nu få höra hur själva filmvisningen inleddes.
Janne hade bla med sig en del smårullar som han inte visste vad det var.
"Ja, vi tar väl en ur högen", säger han och kör igång en slumpvis vald film. Och det vi får se är några människor solandes på en strand.
Och precis när de flesta av oss har hunnit tänka "Vilken film var detta?" så utbrister Thomas: "Det är ju vår semesterfilm från Spanien."
Vi blev alla väldigt roade, både av att Janne hade familjerna Häll o Håårds semesterfilm och av att de själva inte hade saknat filmen på alla dessa år.
Sedan blev det tekniskt strul enligt sedvanlig Filmverkstad-oordning, eftersom ljudet på min projektor la av. Så Janne, Thomas och Anders åkte till Brinellskolan och hittade en projektor vars högtalare visserligen brummade som en snarkande brontosaurus, men där man bakom brummandet kunde urskönja en och annan välbekant replik. Och missade vi en replik så gick den inte i repris, för om man försökte backa filmen så vaknade brontosaurusen och var plötsligt väldigt hungrig. Och brontosaurusars favoritföda var ju som bekant celluloid. Det är ju därför det inte finns några filmer kvar från brontosaurusarnas tid. De första metrarna av King-Kong i Venedig blev lite illa tilltuggade innan vi hade lärt oss detta.
Men sedan kunde vi beskåda underverken King-Kong i Venedig, Blackmail, Otto The King, Natten 1-3, Sallad och lite annat smått och gott.
Och så åt vi pizza... förstås.
Det verkar som om det mesta finns kvar, kanske rentav allt. Gristrynet visade sig inte vara försvunnen den heller.
Vad vi inte hann med var att göra en ordentlig genomräkning av hur många meter det är vi vill köra över till digitalt. Det finns en hel del småkrafs både hos mig och Janne som borde tittas igenom så vi inte missar några roliga feltagningar eller märkliga småfilmer. Jag har tex sketchen "mattaffären", som Janne och Stefan kanske minns? (Och Anders också kanske minns, för det var väl du som filmade den om jag inte minns fel?)
När vi har gjort en ordentlig inventering och valt ut och valt bort så får vi se hur många meter det handlar om, och hur mycket pengar det skulle kosta att göra det ordentligt. Vi räknade snabbt ihop vad det skulle kosta om alla stora rullar vore fullmatade med film (vilket de inte alls är), och då hamnade vi runt 12,000. Långt under 30, alltså.
Så jag föreslår att vi ses någon gång igen framåt våren de som vill och kan för att mer målmedvetet göra en lista på vad som finns och hur många meter det blir, så kan vi sedan bestämma hur vi vill göra.
Resan fortsätter.
Ni som inte var med ska nu få höra hur själva filmvisningen inleddes.
Janne hade bla med sig en del smårullar som han inte visste vad det var.
"Ja, vi tar väl en ur högen", säger han och kör igång en slumpvis vald film. Och det vi får se är några människor solandes på en strand.
Och precis när de flesta av oss har hunnit tänka "Vilken film var detta?" så utbrister Thomas: "Det är ju vår semesterfilm från Spanien."
Vi blev alla väldigt roade, både av att Janne hade familjerna Häll o Håårds semesterfilm och av att de själva inte hade saknat filmen på alla dessa år.
Sedan blev det tekniskt strul enligt sedvanlig Filmverkstad-oordning, eftersom ljudet på min projektor la av. Så Janne, Thomas och Anders åkte till Brinellskolan och hittade en projektor vars högtalare visserligen brummade som en snarkande brontosaurus, men där man bakom brummandet kunde urskönja en och annan välbekant replik. Och missade vi en replik så gick den inte i repris, för om man försökte backa filmen så vaknade brontosaurusen och var plötsligt väldigt hungrig. Och brontosaurusars favoritföda var ju som bekant celluloid. Det är ju därför det inte finns några filmer kvar från brontosaurusarnas tid. De första metrarna av King-Kong i Venedig blev lite illa tilltuggade innan vi hade lärt oss detta.
Men sedan kunde vi beskåda underverken King-Kong i Venedig, Blackmail, Otto The King, Natten 1-3, Sallad och lite annat smått och gott.
Och så åt vi pizza... förstås.
Det verkar som om det mesta finns kvar, kanske rentav allt. Gristrynet visade sig inte vara försvunnen den heller.
Vad vi inte hann med var att göra en ordentlig genomräkning av hur många meter det är vi vill köra över till digitalt. Det finns en hel del småkrafs både hos mig och Janne som borde tittas igenom så vi inte missar några roliga feltagningar eller märkliga småfilmer. Jag har tex sketchen "mattaffären", som Janne och Stefan kanske minns? (Och Anders också kanske minns, för det var väl du som filmade den om jag inte minns fel?)
När vi har gjort en ordentlig inventering och valt ut och valt bort så får vi se hur många meter det handlar om, och hur mycket pengar det skulle kosta att göra det ordentligt. Vi räknade snabbt ihop vad det skulle kosta om alla stora rullar vore fullmatade med film (vilket de inte alls är), och då hamnade vi runt 12,000. Långt under 30, alltså.
Så jag föreslår att vi ses någon gång igen framåt våren de som vill och kan för att mer målmedvetet göra en lista på vad som finns och hur många meter det blir, så kan vi sedan bestämma hur vi vill göra.
Resan fortsätter.
